Att värdera mångfald: Vad innebär bevarandet av biologisk mångfald för produktionsskogarnas ekonomiska resultat?
Hur påverkar integreringen av bevarande av biologisk mångfald i skogar som förvaltas för träproduktion deras ekonomiska resultat?
A ny studie från TRANSFORMIT-projektet undersöker denna fråga genom en systematisk granskning av tillgängliga bevis, och utforskar var bevarandeåtgärder skapar ekonomiska avvägningar, var de kan generera synergier och i vilken utsträckning resultaten beror på hur kostnader och fördelar bedöms.
Granskningen har granskat totalt 5 305 publikationer, vilket resulterat i urvalet av 53 mest relevanta studier i 15 länder, täcker 814 bevarandescenarier och ett brett spektrum av åtgärder, inklusive längre omloppstid, bevarande av död ved, habitat och veteranträd, minskad fragmentering, kontinuerligt skogsbruk och större trädslagsmångfald.
Vad visar bevisen?
Vad visar bevisen?
I de granskade studierna var integreringen av bevarande av biologisk mångfald i träproducerande skogar förknippad med en liten genomsnittlig minskning av den ekonomiska prestationen jämfört med business-as-usual-förvaltning. Bilden är dock långt ifrån enhetlig. De ekonomiska effekterna varierade avsevärt beroende på bevarandeåtgärd, skogsbiom, föryngringssystem och de antaganden som används i de finansiella modellerna.
Viktigt är att granskningen visar att Det som ingår i den ekonomiska bedömningen kan väsentligt förändra resultatenNär fördelarna med den biologiska mångfalden beaktades var bevarandescenarierna i genomsnitt 19.7 % mer ekonomiskt gynnsamt än business as usualNär sådana förmåner inte inkluderades var de i genomsnitt 22.2 % mindre gynnsamt.
Dessa fördelar kan ta sig olika uttryck, inklusive försäkringsvärdet i samband med mer biologisk mångfald och därmed motståndskraftiga skogar, förbättrad virkeskvalitet eller kvantitet, minskade driftskostnader och ytterligare inkomstalternativ, t.ex. genom betalningar för ekosystemtjänster. Sådana fördelar inkluderades dock endast (delvis) i ungefär hälften av de befintliga ekonomiska bedömningarna.
Avvägningar och potentiella synergier
Resultaten belyser också att de ekonomiska konsekvenserna inte kan separeras från den specifika bevarandestrategin. Vissa åtgärder, såsom främjande av död ved och bevarande av livsmiljöer eller veteranträd, var ofta förknippade med ekonomiska kostnader, särskilt där de främst modellerades genom minskad virkesproduktion eller ytterligare förvaltningskostnader utan hänsyn till potentiella fördelar.
Andra metoder visade potential för finansiella synergier under vissa förutsättningar. Till exempel var kontinuerlig skogsbruk och ökad trädslagsmångfald förknippade med mer gynnsamma ekonomiska resultat i vissa analyser men inte i alla.
Granskningen pekar också på viktiga skillnader mellan olika skogsmiljöer. Bevarandeåtgärder var förknippade med mer positiva ekonomiska resultat i tropiska skogar, medan de genomsnittliga effekterna var mer negativa i tempererade och boreala skogar. På liknande sätt skilde sig resultaten åt mellan naturligt och artificiellt regenererade skogar, med minskad lönsamhet i de förra och ökad lönsamhet i de senare.
Osäkerhetens roll
Ett centralt budskap i granskningen är att finansiella bedömningar av bevarande av biologisk mångfald starkt formas av antaganden. Alla inkluderade studier förlitade sig på modellering, och endast ungefär hälften tillämpade känslighetsanalyser för att undersöka osäkerhet.
Faktorer som diskonteringsräntor, virkespriser, kostnader, skogstillväxt och störningar kan dock påverka resultaten avsevärt. Klimatrelaterade störningar beaktades uttryckligen endast i fyra av de 53 studierna, trots deras potential att drastiskt förändra de ekonomiska konsekvenserna av olika förvaltningsstrategier.
Författarna efterlyser därför mer transparenta antaganden, bredare beaktande av biologisk mångfald och ekosystemtjänstfördelar, och mer empiriska, långsiktiga bevis för att komplettera modellbaserade bedömningar.
Varför detta är viktigt för integrerad skogsförvaltning
Studien är en del av TRANSFORMATION, som utforskar hur skogar kan förvaltas för att stärka biologisk mångfald, ekosystemtjänster och motståndskraft samtidigt som de bibehåller sin förmåga att tillhandahålla virke och andra fördelar.
Översikten ger en viktig evidensbas för detta arbete. Den visar att bevarande av biologisk mångfald och träproduktion inte bara kan förstås som motstridiga mål: De ekonomiska konsekvenserna beror på bevarandeåtgärden, skogskontexten och vilka kostnader och fördelar som beaktas..
Att förstå både avvägningar och synergier är avgörande för att utveckla mer integrerade metoder för skogsförvaltning, såväl som policyinstrument som stöder både användningen av synergier och minskning av avvägningar.