"Detta är en helt automatiserad maskinöversättning. Kvaliteten och noggrannheten på maskinöversättningen kan variera från en text till en annan och mellan olika språkpar. TRANSFORMIT-webbplatsadministratörer garanterar inte översättningens riktighet och tar inget ansvar för eventuella fel. Se originaltexten i den engelska originalversionen om det finns några tvivel. Visst innehåll (som bilder, videor, filer, HTML-länkar) eller kanske inte är korrekta och kanske inte är korrekta. de tekniska begränsningarna för systemet.”
Skogar över hela Europa kämpar med torka, bränder och sjukdomar, samtidigt som vi kräver mer av dem än någonsin: virke, rent vatten, koldioxidlagring, utrymme för vilda djur och platser för rekreation. Att förvalta skogar för allt detta är inte enkelt. Men över hela Europa testar skogsbrukare, markägare och forskare praktiska lösningar.
Idag lanserar vi Forest Challenge, ett gemensamt initiativ från TRANSFORMIT-projektet och Stöd för EFI-policyVi inbjuder dig att göra vårt korta quiz för att utforska fem riktiga skogar, de utmaningar de står inför och några praktiska lösningar som deras förvaltare har hittat.
Det finns bra idéer om hur man kan förvalta skogar för många ändamål samtidigt. Vi vill synliggöra dem, så att en bredare publik kan förstå de utmaningar som skogsförvaltare står inför, varför de förvaltar sina skogar som de gör och vilka avvägningar som finns. Av TRANSFORMITs nästan 30 satellitdemonstrationsområden (SDA) i Europa valde vi ut fem. Var och en har sina egna hinder, mål och inspirerande vägar mot integrativ skogsförvaltning (IFM) som de utforskar.
Genom att delta kommer du att se bortom läroboken och utforska de angelägna frågorna i fem mycket olika skogar i Europa och hur de förvaltas. Du kommer också att ta reda på vilka lösningar skogsförvaltare föreslår för att hantera utmaningarna, och vilka avvägningarna är. Vi uppmuntrar dig att testa dina egna idéer genom att jämföra ditt tänkande med vad som händer på fältet!
Den slutliga vinnaren får en plats på vår bilresa från 26 till 30 april 2027. Du kommer att resa till upp till 7 skogsområden i Tyskland och Schweiz, se utmaningarna och skötseln i praktiken och träffa de människor som sköter dessa skogar. Boende, måltider och lokal transport täcks helt. Resekostnader till och från bilresan kommer också att medfinansieras eller täckas helt. Endast en person kan vinna resan, men ett urval av deltagarna kommer att få en liten överraskning från oss!
Utmaningen är öppen för alla med intresse för skogar. Ingen skogsbakgrund krävs. För att bli utsedd till slutlig vinnare måste du vara 18 år eller äldre och ha möjlighet att resa till Tyskland och Schweiz under bilresan (26-30 april 2027). Om du inte uppfyller dessa kriterier kan du fortfarande göra testet och du kan fortfarande få en liten överraskning från oss. Svara på alla frågor senast den 1 december 2026. Vi kontaktar vinnaren direkt via e-post senast den 10 december 2026.
Hur påverkar integreringen av bevarande av biologisk mångfald i skogar som förvaltas för träproduktion deras ekonomiska resultat?
A ny studie från TRANSFORMIT-projektet undersöker denna fråga genom en systematisk granskning av tillgängliga bevis, och utforskar var bevarandeåtgärder skapar ekonomiska avvägningar, var de kan generera synergier och i vilken utsträckning resultaten beror på hur kostnader och fördelar bedöms.
Granskningen har granskat totalt 5 305 publikationer, vilket resulterat i urvalet av 53 mest relevanta studier i 15 länder, täcker 814 bevarandescenarier och ett brett spektrum av åtgärder, inklusive längre omloppstid, bevarande av död ved, habitat och veteranträd, minskad fragmentering, kontinuerligt skogsbruk och större trädslagsmångfald.
Vad visar bevisen?
Vad visar bevisen?
I de granskade studierna var integreringen av bevarande av biologisk mångfald i träproducerande skogar förknippad med en liten genomsnittlig minskning av den ekonomiska prestationen jämfört med business-as-usual-förvaltning. Bilden är dock långt ifrån enhetlig. De ekonomiska effekterna varierade avsevärt beroende på bevarandeåtgärd, skogsbiom, föryngringssystem och de antaganden som används i de finansiella modellerna.
Viktigt är att granskningen visar att Det som ingår i den ekonomiska bedömningen kan väsentligt förändra resultatenNär fördelarna med den biologiska mångfalden beaktades var bevarandescenarierna i genomsnitt 19.7 % mer ekonomiskt gynnsamt än business as usualNär sådana förmåner inte inkluderades var de i genomsnitt 22.2 % mindre gynnsamt.
Dessa fördelar kan ta sig olika uttryck, inklusive försäkringsvärdet i samband med mer biologisk mångfald och därmed motståndskraftiga skogar, förbättrad virkeskvalitet eller kvantitet, minskade driftskostnader och ytterligare inkomstalternativ, t.ex. genom betalningar för ekosystemtjänster. Sådana fördelar inkluderades dock endast (delvis) i ungefär hälften av de befintliga ekonomiska bedömningarna.
Avvägningar och potentiella synergier
Resultaten belyser också att de ekonomiska konsekvenserna inte kan separeras från den specifika bevarandestrategin. Vissa åtgärder, såsom främjande av död ved och bevarande av livsmiljöer eller veteranträd, var ofta förknippade med ekonomiska kostnader, särskilt där de främst modellerades genom minskad virkesproduktion eller ytterligare förvaltningskostnader utan hänsyn till potentiella fördelar.
Andra metoder visade potential för finansiella synergier under vissa förutsättningar. Till exempel var kontinuerlig skogsbruk och ökad trädslagsmångfald förknippade med mer gynnsamma ekonomiska resultat i vissa analyser men inte i alla.
Granskningen pekar också på viktiga skillnader mellan olika skogsmiljöer. Bevarandeåtgärder var förknippade med mer positiva ekonomiska resultat i tropiska skogar, medan de genomsnittliga effekterna var mer negativa i tempererade och boreala skogar. På liknande sätt skilde sig resultaten åt mellan naturligt och artificiellt regenererade skogar, med minskad lönsamhet i de förra och ökad lönsamhet i de senare.
Osäkerhetens roll
Ett centralt budskap i granskningen är att finansiella bedömningar av bevarande av biologisk mångfald starkt formas av antaganden. Alla inkluderade studier förlitade sig på modellering, och endast ungefär hälften tillämpade känslighetsanalyser för att undersöka osäkerhet.
Faktorer som diskonteringsräntor, virkespriser, kostnader, skogstillväxt och störningar kan dock påverka resultaten avsevärt. Klimatrelaterade störningar beaktades uttryckligen endast i fyra av de 53 studierna, trots deras potential att drastiskt förändra de ekonomiska konsekvenserna av olika förvaltningsstrategier.
Författarna efterlyser därför mer transparenta antaganden, bredare beaktande av biologisk mångfald och ekosystemtjänstfördelar, och mer empiriska, långsiktiga bevis för att komplettera modellbaserade bedömningar.
Varför detta är viktigt för integrerad skogsförvaltning
Studien är en del av TRANSFORMATION, som utforskar hur skogar kan förvaltas för att stärka biologisk mångfald, ekosystemtjänster och motståndskraft samtidigt som de bibehåller sin förmåga att tillhandahålla virke och andra fördelar.
Översikten ger en viktig evidensbas för detta arbete. Den visar att bevarande av biologisk mångfald och träproduktion inte bara kan förstås som motstridiga mål: De ekonomiska konsekvenserna beror på bevarandeåtgärden, skogskontexten och vilka kostnader och fördelar som beaktas..
Att förstå både avvägningar och synergier är avgörande för att utveckla mer integrerade metoder för skogsförvaltning, såväl som policyinstrument som stöder både användningen av synergier och minskning av avvägningar.
Hur kan biologisk mångfald öka anpassningsförmågan och motståndskraften hos skogar som också förvaltas för träproduktion? WaldDialog – Forest Dialogue – Dialogue Forestier 2026, denna fråga samlade skogsforskare, yrkesverksamma, beslutsfattare, skogsägare, kommunikatörer och administratörer från Schweiz, Tyskland, Frankrike och andra länder. Den 10 september 2026 samlades vi alla vid universitetet i Basel för att utforska vad detta innebär för skogar som står inför alltmer osäkra förhållanden.
Evenemanget, som anordnades av TriNational ForestLab, SwissForestLab, konferensen för kantonala skogsbrukare (KOK) och det schweiziska federala miljökontoret (BAFU), skapade ett utrymme för något som våra skogar – och även vi – i allt högre grad behöver: dialog över discipliner, institutioner och gränser.
Jag kände att frågans brådska blev påtaglig redan från början. Arthur Gessler (WSL/ETH) betonade att 2026 markerar en vändpunkt. Extrem värme och torka blir alltmer synliga i skogar, där träd som bok redan uppvisar allvarlig stress tidigt under växtsäsongen. Över hela Baselregionen visar övervakning att nederbörden har minskat nästan varje månad, vilket sätter skogarna under betydande press, betonade Gessler.
Ett starkt argument för mångfald
Ett återkommande tema i presentationerna var att mångfaldiga skogar är bättre rustade att hantera klimatförändringar och osäkerhet. Forskning presenterad av Hervé Jactel (INRAE) visade att blandskogar tenderar att vara mer motståndskraftiga mot torka, bränder och vindstörningar än monokulturer. De kan också vara mer produktiva: blandningar av barr- och lövträd kan dra nytta av kompletterande egenskaper som olika rotdjup och vattenanvändningsmönster. Emellertid behövs en specifik blandning av lövträd och barrträd för både skogarnas motståndskraft och produktivitet, och den blandningen behöver identifieras. Resultaten är dock lovande och belyser mångfaldens potential att stärka skogar i ett föränderligt klimat.
Mångfald handlar dock om mer än att bara plantera flera trädarter. Genetisk mångfald inom arter kan ge grunden för anpassning till förändrade förhållanden, eftersom Jörg Kleinschmit (FVA) framhävdes. Valet av trädslag – och potentiellt användningen av assisterad migration – måste därför beaktas tillsammans med de genetiska resurser som finns tillgängliga för skogar.
Samtidigt kan bevarandet av biologisk mångfald inte reduceras till trädens mångfald. Frank Krumm och Martin Gossner (båda WSL) betonade vikten av träd, mikrohabitater och död ved. Mikrohabitater är små, specialiserade strukturer som trädhåligheter, sprickor, lös bark eller döda grenar som ger föda, skydd eller häckningsplatser för många arter. Många av dessa värdefulla strukturer finns i eller utvecklas från död ved, vilket gör den till en viktig del av skogens biologiska mångfald. Ungefär en fjärdedel av skogsarterna är starkt beroende av den, medan många fler drar nytta av den. Naturliga skogsreservat är därför fortfarande en viktig del av bevarandet av biologisk mångfald, särskilt för arter som kräver specialiserade strukturer av död ved, betonade Gossner.
Potentialen för biologisk mångfald i förvaltade skogar
Men även brukade skogar erbjuder möjligheter, och detta evenemang syftade främst till att utforska dessa. Istället för att se bevarande av biologisk mångfald och skogsförvaltning som separata världar kan skogsbrukare aktivt skapa mikrohabitater och utnyttja strukturer som genererats av naturliga störningar. Det är här konceptet "nära skogsbruk" blir särskilt relevant: att arbeta med naturliga processer snarare än mot dem, samtidigt som skogarnas multifunktionalitet bibehålls.
De praktiska exemplen som presenterades under eftermiddagen visade att dessa idéer redan omsätts i praktiken. Fallstudier från Schweiz inkluderade en presentation av vår Living Lab-partner. Amt für Wald beider Basel, Schweiz, representerad av koordinatorn för Living Lab Ueli Meier. Exempel från Baden-Württemberg (Tyskland) och Alsace (Frankrike) visade hur naturlig föryngring, artdiversifiering, träd i olika livsmiljöer och bevarande av överlevande träd efter störningar gradvis kan förändra skogens sammansättning. I Baden AG, till exempel, ökade andelen lövträd avsevärt under 25 år, vilket stöddes av ett starkt fokus på naturlig föryngring.
Diskussionerna klargjorde också att det inte finns några enkla lösningar som passar alla. Ökad mängd död ved kan skapa säkerhetsutmaningar för skogsarbetare. Förändrade trädslag kan innebära ekonomiska och ekologiska osäkerheter. Kontinuerligt skogsbruk erbjuder strukturell och artsrik mångfald men ställs också inför frågor kring ekonomiska risker och social acceptans. Och lokala förhållanden spelar oerhört stor roll.
Från lokala förhållanden till europeiska tillvägagångssätt
Det är just därför denna gränsöverskridande dimension av skogsdialogen var så värdefull. Torka, värme, skadedjur, förlust av biologisk mångfald och förändrade samhälleliga förväntningar stannar inte vid nationella gränser. Skogar må förvaltas lokalt, men de utmaningar de står inför är europeiska.
Den europeiska politikens inriktning återspeglar denna verklighet. EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2030 och lagen om naturåterställning lägger allt större vikt vid att återställa ekosystem, förbättra den biologiska mångfalden och stärka motståndskraften. Detta betyder dock inte att Europa behöver en standardiserad modell för skogsförvaltning. Istället måste europeiska mål omsättas i metoder som fungerar under olika ekologiska, ekonomiska och sociala förhållanden.
FORWARDS-presentation av Barbara Mihok
För mig var ett av de starkaste budskapen från Forest Dialogue därför vikten av kunskapsöverföring som en trevägsprocess. Vetenskapen behöver informera praktiken, men forskare behöver också lära sig av erfarenheterna från dem som arbetar i skogarna varje dag. Beslutsfattarnas roll är att tillhandahålla gränssnittet mellan vetenskap och praktik: att omsätta bevis och praktisk erfarenhet till effektiv politik, samtidigt som man säkerställer att verkligheten och lärdomarna från fältet matas tillbaka till policyutvecklingen. På så sätt kan politiken inte bara bli en slutpunkt för kunskap, utan en bro som förbinder forskning, praktik och beslutsfattande. Projekt som TRANSFORMIT och FRAMÅT såväl som ett etablerat samarbete som Europeiskt nätverk integrerat (alla presenterade där av mina kollegor och mig i sessioner, via posters och föredrag) visar olika sätt att koppla samman forskning, policy och praktik. TRANSFORMIT, till exempel, sammanför dessa grupper genom Living Labs, intressentengagemang och utveckling av praktisk, evidensbaserad vägledning för integrativ skogsförvaltning. FORWARDS kopplar samman vetenskaplig övervakning, modellering och data med behoven hos skogsförvaltare och beslutsfattare, med sitt ForestWard Observatory utformat för att stödja beslut om klimatmotståndskraft och skogsanpassning. Det europeiska nätverket Integrate tillhandahåller ett långsiktigt gränssnitt mellan de tre, genom att kombinera vetenskapliga bevis med demonstrationsplatser, praktisk erfarenhet och policyutbyte mellan länder.
Ocuco-landskapet Kunskapsportalen för skogen erbjuder en praktisk plattform för att sammanföra dessa olika kunskapsdelar. Den gör det lättare att upptäcka och få tillgång till vetenskapliga resultat, praktisk erfarenhet, verktyg och andra resurser, vilket hjälper användare att hitta relevant kunskap för de utmaningar de står inför i sina egna skogar. På så sätt kan Gateway hjälpa till att överbrygga klyftan mellan den kunskap som produceras och den kunskap som används.
I slutändan blir kunskap bara värdefull när den hjälper någon att fatta bättre beslut i skogen – det är därför jag också uppskattade presentationerna av skogsbruksexperter, som delade med sig av sina svar från forskningen och därmed gjorde utbytet mer givande.
Det var det som gjorde Skogsdialogen 2026 särskilt uppmuntrande. Trots olika perspektiv och några mindre kontroverser fanns det en gemensam förståelse för att biologisk mångfald, klimatanpassning och skogsförvaltning måste beaktas tillsammans. Att föra in olika perspektiv i samtalet är avgörande för att förstå utmaningarna från alla sidor, identifiera lösningar som fungerar i praktiken och bygga det förtroende som behövs för att omsätta dem i handling. Dialog och meningsfullt engagemang med intressenter är därför inte bara ett sätt att utbyta kunskap – det är en del av processen att hitta en väg framåt för motståndskraftiga skogar.
Nyckelindikatorer för integrerad skogsförvaltning (IFM) utvecklade inom TRANSFORMIT-projektet
En ny artikel med fokus på TRANSFORMIT har publicerats i Skogsbruk och energi, Irlands praktiktidskrift för skogsbruks- och energisektorerna. Artikeln, författad av Stefanie Linser (seniorforskare, BOKU-universitetet, Wien) och Gesche Schifferdecker (kommunikationschef, European Forest Institute), utforskar hur integrativ skogsförvaltning kan hjälpa skogar att möta flera, ofta konkurrerande, behov.
Artikeln lyfter också fram ett av TRANSFORMITs viktigaste resultat: en uppsättning av 17 skalbara indikatorer, utvecklade genom en bottom-up, deltagandeprocess, för att hjälpa till att omsätta principerna för integrerad, multifunktionell skogsförvaltning i praktiken. Dessa indikatorer ger skogsförvaltare ett praktiskt sätt att övervaka skogsförhållanden, bedöma förvaltningens effektivitet och tillämpa IFM-principer på olika skalor. Du kan kontrollera här. för faktabladen för de 17 indikatorerna.
Det nyligen genomförda evenemanget ”Train the Trainers” i Binzen, Tyskland, som anordnades gemensamt av TRANSFORMIT-projektet och Integrera nätverk, och med Jonathan Spazzi (Teagasc) och Dermot Dunphy (DAFM) i närvaro, var avgörande för att ytterligare lyfta fram IBP-undersökningsmetodiken som en del av de irländska Marteloscope-workshops. Som fullbokade evenemang visar dessa workshopserier det aktuella intresset i Irland för att lära sig mer om integrationen av bevarande av biologisk mångfald i förvaltningsmetoder och, i synnerhet Index för biologisk mångfaldspotentialHär samlas en blandning av skogsägare, yrkesverksamma och studenter för att delta i uppriktiga och meningsfulla diskussioner.
Hittills är feedbacken utmärkt, säger Jonathan Spazzi, medlemsrepresentant för Irish Integrate Network. Arrangörerna förväntar sig att cirka 80 deltagare kommer att utbildas i vår och fler planeras att delta i utbildningarna under hösten.
Genom Integrera nätverk och en rad forsknings- och utvecklingsprojekt, inklusive SimInForest och TRANSFORMIT-projektet, samarbete över hela Europa mellan utbildare och forskare för att bäst främja och kommunicera nya, integrerade och naturnära förvaltningslösningar och säkerställa att skogarnas hälsa och produktivitet kan fortsätta att tillhandahålla viktiga tjänster för samhällets kollektiva välbefinnande.
Ett nytt bidrag i den italienska tidskriften om skogsbrukspraxis Sheerwood lyfter fram TRANSFORMIT-projektets arbete som ett lovande steg mot en mer mätbar och integrerad skogsförvaltning. Artikeln, som presenteras av Silvia Bruschini, fokuserar på de olika 17 nyckelindikatorer utformad av TRANSFORMIT-experter för att hjälpa till att översätta komplexa ekologiska processer till praktiska verktyg för beslutsfattande.
Indikatorer spelar en avgörande roll inom skogsbruket och erbjuder mätbara insikter i biologisk mångfald, skogsresurser och socioekonomiska fördelar. Enligt publikationen tillhandahåller vårt TRANSFORMIT-ramverk både kvantitativa och kvalitativa parametrar som gör det möjligt för förvaltare att övervaka skogsförhållanden, bedöma effekterna av mänskliga aktiviteter och vägleda hållbara metoder över tid.
Dessa indikatorer, som utvecklats genom en deltagandeprocess, är skalbara från bestånds- till landskapsnivå och i linje med EU:s politiska mål, såsom den europeiska gröna given. Artikeln belyser deras potential som en värdefull referens för skogsplanering i Italien, och erbjuder en gemensam, vetenskapsbaserad grund för att förvalta alltmer komplexa skogssystem.
Skogarna i Europa står vid ett vägskäl. Klimatförändringarna omformar störningsregimer, den biologiska mångfalden minskar och samhällen kräver mer av skogarna än någonsin tidigare: virke, koldioxidlagring, rent vatten, rekreation och livsmiljöer för vilda djur, allt på en gång. Mot denna bakgrund navigerar skogsförvaltare i ett myllrande landskap av begrepp, ramverk och akronymer, som alla erbjuder olika svar på samma grundläggande fråga: Vad innebär det egentligen i praktiken att förvalta en skog väl – det vill säga att tillhandahålla de tjänster som samhällen behöver samtidigt som man stärker skogarnas motståndskraft och förbereder dem för framtiden?
Granskog drabbad av barkborrar. Böhmiskt paradis, Tjeckien.
Vad har saknats?
Skogsbrukskoncept har mångfaldigats under de senaste decennierna. Några av dessa namn kanske du har hört förut: Naturnära skogsbruk, kontinuerligt skogsbruk, klimatsmart skogsbruk, bevarandeskogsbruk... Men som noteras i rapporten har många av dessa metoder förblivit "till stor del på beståndsnivå, även för ekosystemtjänster som i sig är beroende av processer på landskapsnivå". Biologisk mångfaldselement, såsom död ved, livsmiljöträd och sällsynta arter, förbiseddes ofta. Landskapskonnektivitet var sällan en del av samtalet.
Idag är trycket större och förväntningarna högre. EU:s politik för klimat, biologisk mångfald och bioekonomi drar skogarna i flera riktningar samtidigt. Intensiv förvaltning kan minska anpassningsförmågan genom att förenkla beståndsstrukturer och förkorta rotationslängderna. Samtidigt visar forskning konsekvent att strukturellt mångfaldiga, artrika skogar är mycket bättre skyddade mot de mer frekventa och allvarligare naturliga störningar som orsakas av klimatförändringar.
Det som har saknats är inte fler koncept utan mer operativ tydlighet. Många befintliga ramverk ”formulerar tydliga ambitioner och vägledande principer men saknar fullt utvecklade, standardiserade operativa riktlinjer”. Utan den tydligheten riskerar skogsbruksmetoder att förbli teoretiska men ha begränsad verklig inverkan på skogarna.
Vad är integrativ skogsförvaltning (IFM)?
IFM är ingen ny idé. Den konceptualiserades först av Daniel Kraus och Frank Krumm år 2013 och utvecklades sedan dess vidare. Den har länge förståtts som ett helhetsgrepp som syftar till att integrera naturvård och anpassning till globala förändringar i hållbar skogsförvaltning. Inom TRANSFORMIT förfinade och operationaliserade vi den till en fungerande definition:
”Integrativ skogsförvaltning syftar till att integrera bevarande av biologisk mångfald och anpassning till globala förändringar i skogsförvaltningen för hållbar tillhandahållande av flera ekosystemtjänster. Den vägleds av naturliga och mångsidiga skogsstrukturer, sammansättningar och dynamik för att stödja ekosystemets funktion och motståndskraft. Dess förvaltningsmetoder beaktar konsekvent trädens, beståndets och landskapets skala och använder olika skogsvårdsintensiteter, inklusive avsiktligt obrukade skogspartier.”
Kort sagt är IFM inte ett recept för hur en skog måste se ut. Det är ett ramverk som kan anpassas till lokala ekologiska realiteter, förvaltningstraditioner och styrningskontexter, samtidigt som biologisk mångfald och motståndskraft hålls i centrum.
I praktiken är denna definition uppbyggd kring åtta vägledande principer:
Princip
Vad det betyder i praktiken
1
Bevarande av livsmiljöträd, speciella livsmiljöer och död ved
Aktivt identifiera, kartlägga och bevara gamla träd, död ved och värdefulla livsmiljöer, inte bara vad reglering kräver, utan även utöver det.
2
Främja platsanpassade inhemska trädarter
Prioritera inhemska arter som är anpassade till lokala förhållanden, samtidigt som klimatanpassade icke-inhemska arter tillåts i minoritetsandelar
3
Främja naturlig trädföryngring
Främja naturlig föryngring där det är möjligt, övervaka trycket från växtätare och skydda pionjärarter i landskapet
4
Delvis skörd och strukturell heterogenitet
Att gynna urvalsavverkning framför kalhuggning för att bibehålla komplexa, ojämnt åldrade beståndsstrukturer
5
Främja trädarters variation och genetisk mångfald
Aktivt förvalta olika artblandningar med målsättningen att ha minst tre trädarter per bestånd och olika ursprung.
6
Undvikande av intensiva förvaltningsåtgärder
Begränsa användningen av agrokemikalier, begränsa maskintrafiken till fasta utvinningsnätverk, behålla död ved efter avverkning och skydda vattendrag
7
Stödja landskapsheterogenitet och funktion
Planering explicit för habitatkonnektivitet, skydd av sällsynta livsmiljöer och kopplingar mellan skogsklädda och icke-skogsklädda områden på landskapsnivå
8
Hantering av faktorer som hindrar ekosystemets funktion
Aktivt bekämpa invasiva arter och integrera naturliga störningsprocesser, såsom bränder, stormar och skadedjursutbrott, i förvaltningsplaneringen för att bygga motståndskraft
Hur står sig befintliga koncept?
Med detta ramverk etablerat gör artikeln en strukturerad jämförelse av åtta allmänt använda europeiska skogsförvaltningskoncept: Continuous Cover Forestry (CCF), Close-to-Nature Forest Management (CNFM), ProSilva, Stepping Stone Concept (SSC), Retention Forestry (RF), TRIAD, Climate-Smart Forestry (CSF) och Closer-to-Nature Forest Management (CerNFM).
Figur 1: Översikt över undersökta IFM-relaterade koncept. Varje cell presenterar konceptets förkortning och en kort beskrivning. (Vitali et al., 2026)
Som visas i diagrammet nedan visar alla åtta koncept en viss grad av överensstämmelse med IFM-principerna, och på nivån av övergripande principer täcker de flesta minst hälften. Men när de bedöms mot de mer specifika operativa attributen – hur, inte bara vad – förändras bilden avsevärt: befintliga koncept täcker mindre än 40 % av IFM:s önskade attribut totalt sett.
Figur 2: Spindeldiagram som visar hur varje ledningskoncept överensstämmer med principerna för IFM. (Vitali et al., 2026)
Det är värt att notera att detta inte är en rangordning. Varje koncept har styrkor som återspeglar dess eget ursprung och sammanhang. Den mer produktiva insikten är att dessa koncept kompletterar varandra. IFM, som ett gemensamt ramverk, gör denna komplementaritet synlig och handlingsbar. Som artikeln uttrycker det, genom att använda IFM som riktmärke, hjälper studien till att "täppa till luckor mellan övergripande ledningsmål och deras praktiska implementering" genom "en transparent dialog mellan vetenskap, praktik och policy".
För att visa hur implementeringen av IFM kan se ut över tid innehåller rapporten en illustrativ övergångsväg för störningsbenägna monokulturer av gran som påverkas av torka och barkborrar. Den betonar att vissa fördelar (t.ex. att använda befintlig död ved som livsmiljö) kan starta omedelbart, medan andra (t.ex. att utveckla livsmiljöträd eller uppnå strukturellt mångsidiga blandade bestånd) tar årtionden och kräver etappvis planering över kort-, medellång- och långsiktiga horisonter (Figur 3).
Figur 3: Från granmonokultur till motståndskraftig skog: tidslinjen visar hur åtgärder inom integrerad skogsförvaltning (IFM) utvecklas över årtionden genom kort-, medellång- och långsiktiga åtgärder som stärker biologisk mångfald, klimatmotståndskraft och ekosystemtjänster..
Ett gemensamt ramverk för en gemensam utmaning
Integrativ skogsförvaltning kommer inte att förvalta bokskogarna i Centraleuropa och de boreala tallskogarna i Skandinavien med samma tillvägagångssätt. Regionala förhållanden, traditioner, ägarstrukturer och styrningsramverk formar alla vad som är möjligt. Denna kontextkänslighet är just den viktigaste egenskapen hos ramverket. Integrerad skogsförvaltning är, som rapporten beskriver det, "ett enande men icke-föreskrivande koncept som kan integrera olika skogsförvaltningsmål".
Vad det framför allt erbjuder är ett gemensamt språk: ett strukturerat sätt att föra bättre samtal om skogsförvaltning mellan vetenskapliga, politiska och praktiker, och att ärligt identifiera var befintliga metoder är starka och var det kvarstår luckor.
Europas skogar står inför påfrestningar som inte kommer att vänta. Men med tydligare tänkande kring vad vi förvaltar dem till, och bättre verktyg för att omsätta det tänkandet i handling, kan vi förvalta dem betydligt bättre.
Läs mer: Valentina Vitali (huvudförfattare), Frank Krumm, Andreea Spinu, Florian Schnabel, Jürgen Bauhus, Agata Konczal, Lorenz Schimetka, Sebastian Schwegmann, Georg Winkel, & Andreas Rigling. (2026). Förvaltning av europeiska skogar för bevarande av biologisk mångfald och anpassning till globala förändringar: En bedömning av nuvarande förvaltningskoncept. Forest Ecology and Management, 611, 123698. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2026.123698
En kommande tvådagars fältworkshop om ”Index of Biodiversity Potential”, förkortat IBP, med Laurent Larrieu (INRAE/CNPF) och Pauline Marty (CNPF-IDF).
I samarbete med Integrera nätverk, EU-horisonten TRANSFORMIT-projektet organiserar en 2-dagars fältworkshop på "Index för biologisk mångfaldspotential", kort IBPDet kommer att äga rum från 15:e till 16:e of april 2026 i Binzen och Kandern, Tyskland, beläget nära staden Basel (Schweiz).
Idén till en Workshopen ”utbilda utbildarna” framkom vid Integrera nätverkets årsmöte hölls i oktober 2025 i Irland, där IBP introducerades av Laurent Larrieu och Pierre Gonin (INRAE/CNPF). Deltagarna visade intresse för att inom en snar framtid organisera ett utbildningsevenemang om hur man tillämpar IBP. Eftersom IBP har utvecklats instrumentellt av Laurent och Pierre under de senaste decennierna, vill vi ta tillfället i akt att genomföra utbildningen med Laurent som går i pension under 2026 (Pierre går redan i pension i mars i år).
Vad är IBP och hur kan det tillämpas?
IBP är en enkel diagnostiskt verktyg utformade till hjälp fskogsförvaltare bedriver biologisk mångfaldsvänlig skogsförvaltningIndexet baseras på en snabb bedömning av tio egenskaper (eller nyckelfaktorer) som påverkar skogsbeståndens förmåga att stödja djur-, växt- och svamparter. 10 nyckelfaktorer som beaktar de vanligaste strukturella drivkrafterna för skogens biologiska mångfald och inkluderar inhemska trädarter, vertikal vegetationsstruktur, stående och liggande död ved, stora levande träd, levande träd med mikrohabitat, blomrika öppna områden och tre faktorer relaterade till platsens historia och platsförhållanden. De viktigaste faktorerna kan ganska enkelt registreras i fält med hjälp av ett väl utformat protokoll av Laurent och Pierre. För registrering krävs ingen ytterligare utrustning eller speciell taxonomisk expertis för att bedöma IBP-poängen. Tillämpningen av IBP har stor potential, t.ex. för skogs-/naturvårdsförvaltare, skogsägare, konsulter, skogsutbildningscenter, utbildningsinstitutioner i praktiskt arbete eller utbildning. Indexet kan också användas av vetenskapen som ett snabbt protokoll för beståndsbeskrivningar, till exempel för att analysera mönster i biologisk mångfald, till exempel i olika typer av förvaltad skog och sådan som inte förvaltas.
Denna workshop kommer att ge teoretiska insikter i IBP, vetenskapen bakom den och dess tillämpning inom fältetVidare kommer deltagarna att introduceras till god praxis för att genomföra utbildningar på sina egna företag, institutioner eller förvaltningarDu får också chansen att lära dig mer om både Integrera nätverk och TRANSFORMIT-projektetsamt träffa nya människor som arbetar inom området integrativ skogsförvaltning och skogens biologiska mångfald.
FRAMÅT kommer att bidra till framtiden för den TRANSFORMIT-ledda Forest Knowledge Gateway genom att tillföra en mängd vetenskapliga insikter, praktiska verktyg och policyrelevanta resultat från dess arbetspaket. Med en växande mängd innehåll för integration – inklusive vetenskapliga artiklar och så småningom guider, verktyg och berättelser om god praxis – förbereder sig FORWARDS för att göra Gateway till ett ännu kraftfullare nav för skogsbrukspraktiker, beslutsfattare och forskare. Detta diskuterades efter en Gateway-presentation som en del av FORWARDS-projektets årliga möte i Florens.
En viktig möjlighet ligger i projektets mångsidiga digitala resultat. Dessa sträcker sig från interaktiva applikationer som utvecklats inom ForestWards Observatory (WP5) till modelleringsverktyg för störningar, koldynamik och klimatsmart skogsbruk. Avsikten att publicera vägledning om god praxis och flerspråkigt material direkt på Gateway kommer att ytterligare förbättra tillgängligheten och stödja dess roll som en europeisk referenspunkt. FORWARDS engagemang för att dela vetenskapliga publikationer och berättande lärdomar ökar deras värdeerbjudande och stärker Gateway som en plattform inte bara för data, utan för kunskapsutbyte, engagemang och narrativt driven påverkan.
Stärka synergier: TRANSFORMATION & FRAMÅT
Samarbetspotentialen mellan TRANSFORMIT och FORWARDS framstår som en lovande väg för berikande projektövergripande åtgärder. Båda projekten betonar praktikorienterat engagemang och kommunikation, datadrivna insikter och innovativa digitala resultat – vilket gör gemensam spridning inte bara strategisk, utan också ömsesidigt förstärkande. När FORWARDS går in i en avgörande fas av att utforma sina policybudskap, erbjuder samarbetet med TRANSFORMIT en chans att förstärka gemensamma lärdomar, samordna uppsökande insatser och stärka Europas förmåga att stödja klimatsmart och motståndskraftig skogsförvaltning.
Utvald bild: framför träd före Gateway-presentationen med FORWARDS-konsortiet (foto: Katharina Freund)
Högt uppe i de österrikiska kullarna, där grankronor skimrar likt fjäll i skiftande ljus, pågår en tyst förvandling. Det började med en växande insikt: skogar kan förvaltas och leva samtidigt.
De österrikiska federala skogarna har länge insett sitt ansvar som vårdare av några av landets mest värdefulla naturområden. Detta engagemang fortsätter än idag och sträcker sig inte bara till förvaltningen av skyddade områden utan även till integrationen av bevarandeidéer och riktlinjer i förvaltningen av kommersiellt använd skog över hela landet. Gradvis har ungefär hälften av skogsdistrikten nu utrustats med ett koncept för ekologisk landskapsförvaltning, vilket säkerställer att biologisk mångfald i allt högre grad integreras i den dagliga skogsdriften.
Den ekologiska landskapsförvaltningen är inte bara ett tillägg. Det blev ett nytt sätt att tänka: skogsplaner inkluderar nu inte bara ekonomiska utan även ekologiska data, varje decennielång operativ plan tar hänsyn till livsmiljöer, och varje bestånd ses genom den dubbla linsen av användning och naturvård.
Samma förändring ligger till grund för TRANSFORMITs uppdrag med integrerad skogsförvaltning.
Och när ett levande labb skulle etableras i Österrike kändes valet självklart: det 8 155 hektar stora skogsdistriktet Wegscheid. En region där de fyra pelarna inom ekologisk landskapsförvaltning, nämligen bevarande och åternaturering, sammankoppling av livsmiljöer, processskydd och ett register över skyddsområden, redan är uppfunna.
TRANSFORMIT Living Lab skulle fokusera på en av dessa pelare: att skapa ett nät av språngbrädor för livsmiljöer genom skogen för specifika paraplyarter.
Ett avgörande ögonblick: När krisen blir katalysator
Om det finns en enda ögonblicksbild som fångar andan i Wegscheid, så kan det vara ögonblicket då lokala skogsbrukare gick genom bestånd som härjats av barkborrar. Gran – när den planterades för årtionden sedan utanför sitt naturliga utbredningsområde – hade ofta fallit offer för stigande temperaturer, torka, stormar och skadedjur. Landskapet såg delvis rått och skadat ut. Ändå, istället för modlöshet, slog något annat rot: beslutsamhet.
Skogsbrukare, forskare och partners förstod att denna smärtsamma omvandling också var en möjlighet. I takt med att utbrotten av barkborrar nu långsamt minskar har samtalen i Wegscheid förändrats. Hur kan skogar återuppbyggas för att motstå klimatförändringarna? Hur kan biologisk mångfald bli grunden för motståndskraft?
I det ögonblicket kristalliserades andan bakom Living Lab: att experimentera djärvt, kontinuerligt lära och arbeta tillsammans för skogar som kan gå en osäker framtid till mötes.
Tänk dig en hackspett. En svart hackspett kanske, eller en tretåig, som flyger över ett lapptäcke av skogsbestånd. Inte alla skogsbitar är lika lämpliga som livsmiljö för fågeln. Vissa är unga, andra likformiga, andra läker fortfarande efter stormar eller barkborreattacker. Vad den här fågeln behöver är ett nätverk av trappstenar: fickor rika på livsmiljöträd, död ved, skydd och mat.
År 2022 började skogsbrukare i Wegscheid kartlägga just detta. Omkring 512 hektar valdes ut som språngbrädor för att skapa sammankoppling av livsmiljöer: gamla bestånd, naturligt återväxta områden, områden rika på död ved och mikrohabitater. Över dessa områden omformades skötseln:
Inga kala avstickare
Flerstegsinsatser istället för enskilda skördar
Habitatträd bevarade
Död ved lämnas avsiktligt att förmultna
Skogskanter formade i mjuka, oregelbundna former
Föryngring uppmuntras med ekologiskt värdefulla trädarter
Målet? Att säkerställa att hackspettar, och med dem otaliga andra arter, hittar lämpliga livsmiljöer och kan röra sig säkert och frodas i skogslandskapet via dessa ”springbrädor”.
Från vetenskap till praktik
Som en del av TRANSFORMIT skapades tre Marteloscope-utbildningsplatser. Dessa platser ger intressenter ett praktiskt sätt att uppleva skogsbeslutsfattande:
Ett vuxet trappstensbestånd, rikt på livsmiljöer för hackspettar
Ett naturligt föryngrat, men oskött bestånd fullt av träddiversitet
Ett ungt granbestånd, präglat av kraftiga barkskador; en ärlig återspegling av de utmaningar regionen står inför
Besökare som kliver in i dessa Marteloskop går bokstavligen in i de frågor som Living Lab försöker besvara.
Att arbeta i Wegscheid Living Lab är många saker samtidigt
Att arbeta i Wegscheid Living Lab är en upplevelse präglad av kontraster. Å ena sidan är det djupt experimentellt: nya metoder testas direkt i verkliga skogsbestånd, där varje beslut får synliga konsekvenser. Samtidigt är det i grunden samhällsdrivet och sammanför skogsbrukare, forskare och lokala intressenter som lär av varandra och delar ansvaret för det landskap de formar. Arbetet kan vara utmanande, särskilt i en miljö präglad av extrema väderhändelser, tidigare katastrofer och arvet av föråldrade beståndsstrukturer. Men det är också djupt inspirerande. Varje träd som står kvar, varje bit död ved som medvetet lämnas att förfalla och varje ungt, mångsidigt bestånd som växer mot mognad symboliserar ett steg mot större motståndskraft. Framför allt är Living Lab en plats där hopp möter pragmatism. En plats där vision och praktisk handling möts.
Vilka förändringar förväntar vi oss?
Inom ramverket för TRANSFORMIT undersöker Wegscheid Living Lab hur effektivt konceptet med habitat-connectivity-spring stones kan implementeras under verkliga förhållanden. Det utforskar var utmaningar uppstår under denna process, hur dessa ekologiskt värdefulla områden kan säkras och underhållas på lång sikt, och hur integrerad skogsförvaltning kan gå från teori till daglig praktik. Resultaten från Wegscheid är avsedda att göra mer än att stödja lokalt beslutsfattande; de kommer att bidra till ett bredare uppdrag. Genom att generera evidensbaserade insikter och praktiska principer hjälper Living Lab till att bana väg för att skala upp integrerad skogsförvaltning i hela Europa och stöder de ambitiösa målen som finns inbäddade i EU:s nuvarande skogs- och biologiska mångfaldspolitik.
TRANSFORMIT syftar till att stödja målen i EU:s gröna giv, strategin för biologisk mångfald och EU:s skogsstrategi 2030. Lärdomarna från Wegscheid (om konnektivitet, motståndskraft och integrering av bevarande i skogsanvändning) kommer att bidra till att forma dessa europeiska ambitioner.
För i slutändan är Wegscheids historia inte bara en lokal historia. Den är en del av en mycket större berättelse: att lära sig hur skogar kan anpassa sig, återhämta sig och frodas, samtidigt som de fortfarande tillhandahåller de resurser och tjänster som samhället är beroende av.
Och i ett lugnt hörn av Steiermark börjar skogen visa hur IFM samtidigt kan främja biologisk mångfald – ett litet men lovande steg.